Hannas blogg

Jag försökte ge mig på att sticka ett par små skor i mosstickning, också efter mönster ur Stickat och sött, men det gick inte så bra. Eller ja, jag har stickat klart den ena, men den blev ju pytteliten! Jag försökte pillra på den på Litens fot, men det var knappt så tårna gick i. Får se om jag ska testa i ett annat garn, för den blev iofs väldigt gullig.

Imorgon är det förresten dags för en helt annan sorts pyssel! Några av mina arbetskamrater, jag och Liten ska åka och måla keramik. Påskägg ska det bli, en variant där man kan ta av locket så det blir som en skål. Spännande! Jag målade rätt mycket när jag var ung , men nu var det lääänge sen.

Den här lilla hättan skiljer sig rent stilmässigt en hel del från det jag brukar göra, men den var väldigt kul att göra och fort gick det också. Egentligen hade jag varken rätt garn eller stickstorlek, men man tager vad man haver. Den hade varit perfekt när Liten döptes i januari, men det är ju lite sent nu. Mönstret är ur boken Stickat och sött av Erica Knight. Den ser krånglig ut, men mönstret var ganska lätt att följa. Stjärnan bak är helt ljuvlig tycker jag!

Minns ni mammakjolen? Nu har jag slaktat den och sytt en klänning till Liten. Det måste ju vara den ultimata återvinningen! Och jag har faktiskt den längsta volangen kvar, så kanske det får bli nån slags matchande kreation till mig. Vi får se.

Bäbisklänningens liv är sytt i dubbelt bomullstyg och knäpps med tre knappar i ryggen. Och så fick jag förlänga kjolen med en bit av det vita tyget också. Den blev så söt, blommönstret är helt underbart!

Liten har använt den gråa öronlappsmössan nästan varenda dag, men det är lite för stor och det irriterar jag mig på. Så jag var förstås tvungen att sy en till som var mer lagom och den här sitter perfekt! Fodertyget är jättesött med små änglar på. *gillar*

Och så är jag jättesugen på att sticka något litet igen! Jag och Liten låg och vilade och jag bläddrade i boken Stickat och sött av Erica Knight, så imorgon måste jag nog inhandla lite tjockare bomullsgarn och påbröaj nåt trevligt projekt. Jag undrar varför det blir så. Jag måste verkligen, det är som en drog! Lillasyster var här tidigare i kväll och hon är likadan.

Det var så trevligt att göra tygboken längre ner så jag jag gjorde en till, fast en dragspelsvariant. Tänkte att Liten skulle lära sig läsa och räkna, så det blev siffror på ena sidan och bokstäver på andra. Siffrorna är gjorda i olika mönstrade tyger och bokstäverna i enfärgade tyger men med olika struktur, som velour, jeanstyg och frotté. Jag har vadd mellan tyglagren, men egentligen skulle det nog vara bättre med nåt annat eftersom boken blir lite tjock och knölig att vika.

Jag har också konstaterat att alla mina bilder även är en studie av våra golv här hemma.

Ja, ingen är väl särskilt förvånad över att jag har producerat ytterligare en mössa…  Nu provade jag att virka enbart stolpar istället för fastmaskor, och det gick ju betydligt fortare. Mjuk och skön blev den också, eftersom konsistensen blir lösare än med bara fasta maskor. Den sista bruna randen blev ett varv smalare än de andra, för garnet tog slut och jag hade tyvärr inte mer. 

Jag har virkat varsin mössa till storbarnen, lagom att ha nu till våren. Stor bestämde själv att hans mössa skulle vara blå och svart och att ränderna skulle vara smala längst upp och bli bredare och bredare. Jag var nog lite skeptisk men det blev jättebra! Men vilken TID det tar att virka till såna stora huvuden.

Idag fyller min svärmor 50 år, så jag har knåpat ihop ett grattiskort till henne. Inte så avancerat kanske, men det blev rätt bra ändå. Det är kul att klippa och klistra! Lillasyster är numera svårt biten av scrap-bacillen, men jag tror att jag håller mig till textilbiten. Det som är så bra med tyg och garn är att man nästan alltid kan fixa till det även om det blir fel. Man kan sprätta, dra lite extra och skarva. Det gillar jag, som alltid har så bråttom och ofta gör fel.

Dessa byxor är sydda i svart joggingtyg, efter samma mönster som camouflagebyxorna längre bak. Jag har sytt vita stickningar vid sömmarna och de har muddar i bensluten.

Hoho, här kommer en mössa till. Såklart. En virkad den här gången, till en väns dotter. Det har tagit ett bra tag att göra klart den eftersom jag har påbörjat och avslutat ungefär 100 andra projekt samtidigt, men nu är den i alla fall äntligen färdig!